onsdag 19 januari 2011

2011-01-19

Den totala utmattningen gick under söndagsnatten över till feber och frossa, och därmed hade flunsan anlänt. Nu har febern börjat avta och istället har halsflussen hälsat på för andra gången på en månad. Jag måste erkänna att jag inte riktigt känner för detta besök. Men nu är det här vilket fall som och jag får väl vara så gästvänlig jag bara kan.
Jag börjar dock bli trött på att aldrig riktigt komma igång med träningen, det tycks alltid komma något trams ivägen. Skärpning tack.
-Nädå jag är inte bitter!

måndag 17 januari 2011

2011-01-17

Jag känner mig totalt utmattad. Veckan fortsatte att rulla på i samma bana som den börjat, och jag tror fortfarande inte riktigt att jag insett att min farmor faktiskt somnat in för gott. Eller så har jag insett det mycket tidigare än jag borde. En viss lättnad känner jag iallafall, över att veta att hon nu sover gott.
Avslutet på min dröm i förra inlägget har nu fått en helt annan mening. Jag fick då lära mig att sådana drömmar tyder på att något dramatiskt kommer att hända eller att någon kommer gå bort. Och vissa sammanträffanden sker inte av en slump.
Mer än såhär blir det inte. Bara att jag vill säga godnatt till dig farmor.

onsdag 12 januari 2011

2011-01-12

Inatt blev jag otroligt kär i Petter. Ja inte i vilken Petter som helst utan såklart den svenske rapparen. Kan skvallra om att han var otroligt charmig och söt, hade trevliga föräldrar och ett väldigt stort och pampigt hus. Så nu har jag gått omkring en hel dag och känt mig lite halvtom och besviken pga jag vet att jag inte kommer drömma på någon fortsättning. Att jag mot morgonen vaknade då jag drömde att mina tänder ramlade av och smullades sönder i min mun känns inte som ett bra avslut. Så Petter, om du läser detta kan du väl kontakta mig? Tack på förhand.

Förövrigt har denna veckan inte rullat på fullt så bra som jag önskat. Den där tenta-duellen jag hade innan jul har nu avgjorts. Och jag fick visserligen bra resultat, bättre än jag förväntat mig då jag bara hade ett fel. Men det där felet gör också att jag liksom hälften av klassen måste göra om, just den frågan. Så otroligt onödigt och så otroligt idiotisk tenta.

torsdag 6 januari 2011

2011-01-06

Nu skulle jag befunnit mig i skidbacken på Vallåsen, men morgonens snöyra utanför fönstret gjorde att vi fegade ur. Och titta ut nu, ingen snöyra. Fast oandrasidan ökar det mina chanser för att båda mina ben ska förbli hela denna dag också.
Känner mig pinsamt rastlös just nu, vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Eller egentligen kan jag väl komma på tusen saker jag borde göra. Men det är sådana bara-att-göra-saker och dem vill jag ju inte göra. Nä, jag vill göra så det blir vår och sommar, jag vill göra så jag får en lägenhet i stan, det är sådana saker jag vill göra.

Har förresten inte nämnt hur nyår urartade. Eftersom min kärlek hade frossa, feber och var totalt likblek i ansiktet blev det ett nyår som jag ett år tidigare lovat mig själv då jag låg och pratade i den vita telefonen (toaletten). Vi var hemma, och jag serverade den sjuke hasselbackspotatis med hemgjorda veganbiffar, sallad, stekta zucchiniskivor, bearnaisesås och vin. Till efterätt fick han chokladpudding och glass. Vi mös och umgicks lite med de vänner mina föräldrar bjudit hem. Vid 12-slaget drack vi en en pinsamt dyr chamagne och efter det kollade vi lite på The walking dead-serien (som är att rekomendera) med en skål chips&dippa. Det ni!

onsdag 5 januari 2011

2011-01-05

Jag tror bestämt att lunchmötet förra veckan kan klassas som total framgång, nytt möte bör bokas snarast.


Idag var första gången på några dagar som jag fick komma ut från min såkallade isolering. Det känns rätt skönt att inte ha spenderat ännu en dag iklädd pyjamas och med näsan i kurslitteratur. Avskyr verkligen sista-minuten-tentor, och ändå sitter man likadant varje gång. Men igårkväll skickades den in, nu är det bara att hoppas att den håller måttet! Så idag kändes det extra välförtjänat att sista ifyllningen på tatueringen gjordes och att jag införskaffade mig en kjol.

Det har det snöat två kvällar i rad, alltså har hoppet om en tidig vår sakta börjat självdö. Men när jag gick till bussen innan hörde jag ett flertal fåglar kvittra och solen sken lite lagom blygt. Det kändes underbart, så med andra ord har hoppet om en tidig vår återuppstått.